.

Ja igar sa blev det ett traningspass (varre an Ekens fotbollstraningar) for mig och Sandra. Vi tog oss till ett tempel uppe i bergen. Narmare 1237 trappsteg skulle bestigas. Pa affaren nedanfor stod det en skylt "Bananas for monkeys" sa vi tankte ju saklart att det maste vi ju kopa. Glada och nojda borjade vi farden upp mot toppen. Men efer ca 40 steg sa kom helt plotsligt en skylt dar det stod "Don't feed the monkeys on the way". Tykte ju vi att det kunde ha statt fore man borjade farden, for just da nar vi tanker att vi kanske maste ga ner och lamna bananerna sa kommer det ett helt gang med galna apor mot oss och bananerna! Med skracken i ogonen slanger sandra fram pasen med bananerna och snabbt rycker ena apan upp pasen och pa tva sekunder har han typ atit upp alla bananerna. En apa hoppar aven upp pa en tjej som var pavag ner och nar hennes kompis forsoker fa ivag apan, fraser den at henne och visa huggtanderna. (Ja tro det eller ej men apor har riktiga huggtander!) Men nar alla bananer var uppatna och atminstane en apa matt sa lamnade de oss ifred, och tur var det for Sandra var redan pavag ner. Haha, har aldrig sett henne sa radd! Men vi fortsatte farden upp, trappsteg efter trappsteg. Manga ganger under den har bergsbestigningen undrade jag varfor man utsatte sig for sant har frivilligt. Holl pa att spy halvvags ungefar. Men vi tog oss upp ratt snabbt anda, tyckte vi, men kanske inte munken som gick om oss pa vagen upp barandes pa en enorm pengalada, han han t.o.m. komma upp en gang till med nasta pengalada nar vi borjade ga ner. Dar snackar vi valtranad.
Men som det mesta sa var det vart plagan upp. Utsikten var ratt underbar och vi fick ju aven halsa pa Buddah. Bilder kommer..
 
Stackars Petra som ar sjuk fick ligga hemma och vila upp sig, aven hon har nu fatt lite piller, sa forhoppningsvis ar hon frisk snart! 

/m