Adrenalin
Jag och Matilda startade dagen med lite surf. Sandra kande sig lite krasslig och tog en lang sovmorron istallet. Vi for till varan surfskola och hyrde varsin brada dar. Surflararna hade just haft klart sina lektioner och hade sin lediga tid framfor sig. Vi tog bradorna och gick ut bland vagorna.
Nar man surfar ligger man pa bradan och borjar paddla ca 3 meter fore vagen kommer for att fa nog med fart in i vagen. Efter nagra tappra forsok som slutade i misslyckande sag vi en av lararna pa stranden viftades med armarna, som betyder att vi sak paddla mer! Vi gjorde nagra tappra forsok till, nagra gick bra men de fletsa vart misslyckade sa till slut kom vara larare ut och hjalpte oss. Haha, de kunde inte halla sig pa land. Det svara med surfingen ar inte att sta upp och forsoka svanga. Det ar att hitta de ratta vagorna och fa nog med kraft av dom sa man kommer med i vagen. Resten av surftiden sa hjalpte de oss sa vi slapp paddla. Sa vi stod upp typ alla ganger. Imorron ska vi lyckas att ta oss upp fler ganger sjalva.
Vi at lunch pa stranden i en trevlig resturang. Matilda markte att en liten liten myra promenerade pa henne, sen vidare over till Sandra, sen vidare och till Matilda igen och sen slutligen over pa Sandra igen. Matilda sprattade ivag denna lilla myra fran Sandras arm och bada vart som nojda over att den forsvann och forhoppningsvis dog. Den kanslan hade inte alla runt lunchbordet. Surflararen tittade forskrackt pa dem och sa:
- I think it died now....
Matilda och Sandra undrade varfor han lat som lessen och kom pa att han ar juu hinduist och dodar darfor inget djur. Sandras svar vart darfor:
- Now, It just flew a little bit....
Ikvall har vi vare och sett pa ett tempel som ligger i vattnet. Tyvarr sa syntes de nastan inte eftersom vi kom dit sa sent och det var darfor for morkt. For att ta oss dit hyrde vi en moppe. Sandra akte baki lararen och Matilda baki mig. Det var hur kul som helst! FRIHET! Kandes som att vi flog fram pa balis krokiga vagar, med varma vindar i ansiktet och ljuslyktor som vi svischade forbi i varldens fart tyckte vi....
...men nar vi kollade pa hastighetsmataren gick det bara 40 km/h.
Bilder kommer att komma. Bilder pa de tre tjejerna som brukade vara bleka, fran vasterbottens inland, akandes med brada pa sno, dricka varm choklad, ata palt, kla sig i langkalssonger sa har ars med mossa pa skallen och roda nasor av kylan..... nej.... det kommer bilder pa tre brunbranda tjejer som lever livet pa Bali, bytt ut sno mot vatten under bradorna, dricker kalla drinkar, ater wook, klar sig i de svalaste kladerna de kan hitta, mojligen ett harband pa skallen och roda nasor av solen, nej foresten. De ar ju bruna nu!
Imorron mer SURF!
/P
Nar man surfar ligger man pa bradan och borjar paddla ca 3 meter fore vagen kommer for att fa nog med fart in i vagen. Efter nagra tappra forsok som slutade i misslyckande sag vi en av lararna pa stranden viftades med armarna, som betyder att vi sak paddla mer! Vi gjorde nagra tappra forsok till, nagra gick bra men de fletsa vart misslyckade sa till slut kom vara larare ut och hjalpte oss. Haha, de kunde inte halla sig pa land. Det svara med surfingen ar inte att sta upp och forsoka svanga. Det ar att hitta de ratta vagorna och fa nog med kraft av dom sa man kommer med i vagen. Resten av surftiden sa hjalpte de oss sa vi slapp paddla. Sa vi stod upp typ alla ganger. Imorron ska vi lyckas att ta oss upp fler ganger sjalva.
Vi at lunch pa stranden i en trevlig resturang. Matilda markte att en liten liten myra promenerade pa henne, sen vidare over till Sandra, sen vidare och till Matilda igen och sen slutligen over pa Sandra igen. Matilda sprattade ivag denna lilla myra fran Sandras arm och bada vart som nojda over att den forsvann och forhoppningsvis dog. Den kanslan hade inte alla runt lunchbordet. Surflararen tittade forskrackt pa dem och sa:
- I think it died now....
Matilda och Sandra undrade varfor han lat som lessen och kom pa att han ar juu hinduist och dodar darfor inget djur. Sandras svar vart darfor:
- Now, It just flew a little bit....
Ikvall har vi vare och sett pa ett tempel som ligger i vattnet. Tyvarr sa syntes de nastan inte eftersom vi kom dit sa sent och det var darfor for morkt. For att ta oss dit hyrde vi en moppe. Sandra akte baki lararen och Matilda baki mig. Det var hur kul som helst! FRIHET! Kandes som att vi flog fram pa balis krokiga vagar, med varma vindar i ansiktet och ljuslyktor som vi svischade forbi i varldens fart tyckte vi....
...men nar vi kollade pa hastighetsmataren gick det bara 40 km/h.
Bilder kommer att komma. Bilder pa de tre tjejerna som brukade vara bleka, fran vasterbottens inland, akandes med brada pa sno, dricka varm choklad, ata palt, kla sig i langkalssonger sa har ars med mossa pa skallen och roda nasor av kylan..... nej.... det kommer bilder pa tre brunbranda tjejer som lever livet pa Bali, bytt ut sno mot vatten under bradorna, dricker kalla drinkar, ater wook, klar sig i de svalaste kladerna de kan hitta, mojligen ett harband pa skallen och roda nasor av solen, nej foresten. De ar ju bruna nu!
Imorron mer SURF!
/P
Kommentarer
Postat av: Mamma B
Tjena balibrudarna ni verkar leva livet. Här har vi röda näsor och bleka kroppar.Ha det jätte bra men snälla e` försiktiga. Hoppas Sandra snart blir riktigt pigg igen/Kramar från oss hemma/B
Postat av: Kerstin
Ja det verkar vara händelserika dagar.Men var föriktig Sandra har kraschat förr iallafall med moped. Akta er för djuren men så länge det är myror är det kanske lugnt. Ang surfingen
- Det omöjliga tar bara längre tid....
/Kram från oss med röda kinder av kyla.
Postat av: Mamma M
Längtar att se bilder på er från Bali och susa inte fram på vägarna utan hjälm. kram
Trackback
